Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett litet impromptu, då hofpredikanten A. A. Afzelius tillträdde sitt pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett litet impromptu i ett gladt sällskap,
då hofpr. och kyrkoherden A. A. Afzelius tillträdde sitt pastorat.
Mine herrar! Allt är förgängligt under solen. Allt är underkastadt
omvexling och förändring. Man hopnubbar flyttbara hus och nedrifver oomkullrunkeliga palatser. Biskopar dö, får förlora sin ull och
ladugårdar sina kroppåsar. Vattnen utgrena sig i haf; hafven i strömmar, strömmarne i bäckar och bäckarne i små lägenheter af qvillrande rännilar.
Stenar falla ur fästningsmurar, berg uppstiga ur oceanen
och eld ur nyss sotade skorstenar. Kaftaner vändas, solvisare
tumla om kull och kyrkoklockor spricka. Dödgräfvare ge
upp andan, master blåsa i sjön och skepp segla i luften
utan besättning. Det ena året går man vid plogen, och det
andra sitter man vid statsrodret. Den ena stunden har man
ej kakan på bordet, en annan tid låter man traktera sig med
hvetebullar och sötgröt. Den ena dagen språkar man med
en vän, och den andra möter man honom med hvit näsduk
i hand till afsked. Jag vänder härvid mitt af tårar
förmörkade öga till alla de för detta sällskap aflidne bröder,
hvilka härliga pastorat med sina skördeliar bortryckt ur vår åsyn
i deras mest blomstrande ålder. Proh dolor! Fortuna är i
sanning vår Proserpina, hvilken med sin hand griper in på
vänskapens kedja och bryter derur den ena länken efter den
andra. Eller hvad säger väl den dagliga, jag hade så när sagt,
den stundliga erfarenheten? Sågo vi icke nyligen brodern
H – –, då han redan stod färdig till rof för en grym Nemesis,
med anledning af det taklösa huset och de trapplösa trapporna,
genom ett oväntadt himlabref, det vill säga en pastorsfullmagt,
försatt i det förtrollande Småland mellan glittrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
