Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - I - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skänk, kärleken förärar, är merendels en blomma. Men alla
äro icke lika talande symboler. En kattost eller hundkax
skulle ej vara synnerligen välkommen, gifven äfven af den
vänaste hand. De, som undfått hufvudrolen uti ifrågavarande
drama, äro tvifvels utan förgät-mig-ej, liljan, törnrosen
och kanske narcissen och löfkojan. Nu hände sig,
att vid återlemnandet af böckerna ej sällan fans instucken
mellan bladen en förgät-mig-ej, och då merendels på det
stället i romanen, der kärleksförklaringen gått för sig. Detta
väckte i början hos mig ingen uppmärksamhet; men, som
det förnyades 7 à 8 gånger, begynte jag ana något mystiskt
derunder. Men rosornas tid upphörde och med dem alla
förgät-mig-ej; hvad inpassades då i stället? Jo, en papperslapp,
liksom händelsevis mellanlagd, hvarpå någonting med
blyerts stod skrifvet, men med fingret utsuddadt. Efter
hand blef skriften tydligare, och jag kunde utan möda urskilja
dessa ord: Älskade, hvarföre är du stum. Nu hade
jag gåtan upplöst. Hon älskar dig, ja, vid Gud, gör hon
så! Min fåfänga fann sig häraf smickrad. Jag både ville
och icke ville. I ruin närvarande belägenhet var det
förträftligt; men för framtiden! Jag hisnade. Ej heller var det
någon synnerlig skönhet att förälska sig uti. Astronomien
kom till hjelp, och jag blef bunden i de gyllene bojorna.
Saken var den. En afton täcktes hennes nåd utvälja
mig till sin astrolog, i det hon, med strumpstickan
sysselsatt bakom örat, tillsporde mig, hur långt det vore till
julen. Jag och hon påstodo sex veckor, det öfriga sällskapet
fem. För att slita tvisten gick jag efter min almanacka,
och se, nåden och informatorn hade gissat rätt. I sammanhang
med denna upptäckt följde en annan, nemligen, att
en stor mnånförmörkelse vore att förvänta; den blefve total
och toge sin början den 18 December kl. 11. på qvällen.
Liksom genom en hemlig öfverenskommelse utropade alla:
»ack, den skola vi öfvervara!» och efter en paus: »Herr
magistern, som är lärd, måste nödvändigt hjelpa oss till
rätta dermed.» Jag lofvade göra mitt bästa, men kunde ej
på förhand borga för klar himmel. Tiden skred fram. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
