Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - II - 7. En återblick på min barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lif under några år skulle allt för litet intressera läsaren.
Skoltiden omvexlar sällan med annat än stundens lexor,
karbasen och några pojkstreck. Det enda, som afbryter,
är kanske nötningen mot kamraters karakterer. Under skolåren
befinner man sig liksom i ett samhälle på förhand med
sina bestämda institutioner, skiftande tilldragelser och
förhållanden. Det är ett utkast till hvad verlden i det
kommande har att framställa, och sådan som gossen eller
ynglingen då visar sig, framstår han vanligast sedan,
i fall ej några synnerliga omständigheter förändra rigtningen.
En och annan tafla kunna vi derföre icke underlåta att
uppställa. Den torde i mången läsares bröst återkalla, om äfven
blott i skuggbild, strödda minnen från de år, då han sjelf
var en skolepilt.
På den tiden, lärare och lärjungar ännu icke hunnit
blifva allt för makliga, börjades skolgången vid de offentliga
läroverken klockan sex om morgnarne och fortsattes till åtta
och derefter från nio till tolf. Eftermiddags-läsningen tog
in begynnelse vintertiden klockan ett och om sommaren
klockan två, samt fortgick i fyra timmar, ons- och lördagar
undantagne, då undervisningen varade blott en timme. Man
hade då ännu icke börjat detta experimenterande, hvari en
senare tid så mycket utmärkt sig. Ambulatorisk läsning
användes endast på gymnasium och i rektors klass. En Gud,
en tro och en magister genomgick det hela, med undantag
af öfvermonitören, karbasen, hvilken, lik en del grekiska
verba, egde sin reduplikation. Ännu mindre brydde man
sig om de lefvande språken. Latinska grammatikan och
hvad dertill hörde var det första liksom det sista, när man
uppvaknade och när man gick till hvila, när man satt och
när man stod, när man åt och när man drack.
Nahum, som kommit i en högre klass, än den, hvilken
gick i bredd med hans kunskaper, nödgades emellertid för
att försvara sin plats och sin opåräknade upphöjelse böta
med mången sömnlös natt. Hvarje morgon uppsteg han
klockan fyra, ja ofta förr, och sällan gick han till hvila
före midnatt. Den enögda gumman utgjorde härvid så väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
