Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - II - 9. Brefvexling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gårdsfolket under bedyrande, att fan sjelf krupit in i fodralet.
Nu blef gåtan upplöst och den arma fången förlossad ur
sitt trånga fängelse. Historien tillägger, att han från den
stunden förlorat all färdighet att drilla på basfiol.
Åter en annan. Härom aftonen var min vän Nahum
och jag efter fyra veckors oafbruten läsning ute för att
hagla. Pappa torde inte veta, hvad det vill säga, likaså
litet som det upländska ordet: busåka, som betyder kälke.
Lik godt, vi voro ute för att hagla, det vill säga slå oss
lösa med ett par glas vin eller en mugg gammalt öl. Vi
ingingo på ett förfriskningsställe, då en, hvilken Nahum
kände och som kallade sig Karlvagnen, inträdde, och för
hvilken jag blef förestäld. Efterhand uppfyldes rummet af
en mängd borgare, hvilka vid hvar sina bord sutto och
rökte samt drucko sina halfqvarter. Karlvagnen begynte nu
med högljudd stämma i anledning af några utnämningar i
de officiella bladen, som lågo framme, att vidt och bredt
orda om frihet och jemlikhet.
»Hvad tusan,» utropade han och slog knytnäfven i
bordet, »derför, att jag heter baron eller grefve, skall jag
ega försteg framför dem, hvilka ej bära något sköldemärke?
Jag frågar, hvad stort har jag uträttat till mitt
fäderneslands båtnad för att ega rättighet att genom säterier,
prejerier, prerogativer och invektiver utsuga dess bästa märg
och blod? Är icke den, hvilken med sina händers arbete i
svett och möda ärligen närer sin familj och derjemte
betalar ganska dryga utskylder till kronan, långt
aktningsvärdare och bättre? Derföre, att min farfars farfars far genom
penningar, hofgunst och lismeri uppstigit till baronlighet,
skall jag i 5:te, 6:te led efter honom åtnjuta samma förmån?
Följer äran, hvarföre går då icke vanäran på samma vis i
arf? Om min farfar stått i halsjern, så borde väl enligt den
uppgifna grundsatsen äfven hans efterkommande ärfva samma
straff. Och hvem är det väl, hvilken numera utgör
samhällets frukt och blomma, must och kärna? Månne de
smalbenta gardes-baronerna eller denna skara af grefvar och
adelsmän, betitlade än med stallmästare än med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
