Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - II - 9. Brefvexling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru skall man försvara begreppet om en försyn i
afseende på krig, gift, pest, sjukdomar och slutligen döden och
andra landsplågor? – Krig kunna visserligen föranleda till
mycket elände, hunger och blodsutgjutelse; men de äro dock
ganska nyttiga, som tillräckligen synes deraf, att Alexander
Magnus, hvilken var en stor krigshjelte, lärde Hyrkanierna
äktenskapet, och att våre svenska soldater i Pommerska
kriget på sextiotalet, som ändå gick så olyckligt, införde
potatispianteringen i vårt kära fädernesland. Fruktan för
döden den lärer menniskor välgörenhet; ty hvilken kunde
förmås gifva något ifrån sig, om han icke viste, att han skulle
ändå en gång lemna det. – Pest, sjukdomar och död äro
ganska nyttiga; ty ingenting är nyttigare än att menniskor
dö och lemna plats åt andra, som komma efter dem. Tänkom
oss, om våra förfäder lefde ännu, hvad oreda skulle icke
deraf uppkomma, hvilket slitande om det nödtorftiga.
Menniskorna skulle då tvingas att äta upp hvar annan. – Hvad
giftet beträffar, så har försynen gifvit menniskan förstånd
att undvika det, och en högre hand styrer äfven detta till
det bästa, hvilket ögonskenligen bevisas af skorpionen; ty,
när man blifvit stungen af en sådan, skall man blott taga
och döda djuret och lägga det samma på såret, så blifver
det läkt. – Slutligen och hvad pesten angår, så hafva
sådana länder blifvit skapade, der icke pest finnes, och det
står hvar och en fritt att begifva sig dit. Den, som nu
qvarblifver i ett land, der han vet, pesten rasar, han må
skylla sig sjelf för följderna.
Tillhör förstånd äfven ursinnige? – Ja visserligen, ty
det utgör deras väsende.
Hvarutaf kan man finna, att läran om transsubstantiation
är en uppenbar galenskap? – Af blotta smaken, ty
hvar och en känner ju med tungan, att det är ett vanligt
bröd och vin; samt af blotta utseendet, ty det skall ju
synbarligen undergå förändring.
Hvaruppå igenkännes den hedniska religionen? – Den
dyrkar flere gudar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
