Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - II - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögon och rosenfärgade kinder. Han stod liksom
begrundande. I samma ögonblick framkom en annan, och de båda
gestalterna föllo i hvar andras famn. Hon kunde ej i
anseende till hastigheten se den senares ansigte; men, när de
båda åter vände sig mot sjön, hur stor blef icke hennes
förvåning och glädje, då hon i den sist anlände igenkände
Julius.
Hon ilade ut, kastade korg och nålbok och allt samman
ifrån sig och ropade: »Julius! Julius!» – Intet
återsvar mer än genljudets, som efterklingade »Julius! Julius!»
och åter framhviskade ute på sjön »Julius.» Hon röjde sig
väg genom snåren upp till berget, förnyade ropen; men
ingen svarade eller syntes. Slutligen återvände hon till
templet, satt ännu en lång stund och såg i spegeln; ack!
synen var försvunnen. Hon började gråta. – »Stygga
Jilius, som så kan springa undan för sin syster! Jag skall,
min sann, banna dig, när jag kommer hem.» – Härpå
hopsamlade hon sina småsaker och satte sig i båten för att
ro till baka.
Farkosten hade ej väl landat vid stranden, förrän hon
hoppade ur, glömde både schal, luta och sykorg och
skyndade in i salen, hvars dörr uppslogs på gafvel under ett
hänryckt anskri: »Hvar är Julius? Är han inte här?» –
Derpå flög hon genom alla rummen in till sin mor,
fattade om hennes knän: »hvar är han? hvar är han?» slog
i hop händerna, började leta bakom skåp, dörrar och stolar,
liksom han der skulle hafva gömt sig, sprang åter ut, gjorde
en rund kring byggningen, derefter ned i trädgården och
så till baka. – »Pappa, hvar är Julius?» – »Han är i
Upsala!» – »Nej! han är här, jag har sett honom, jag har hört
honom blåsa flöjt, och jag har äfven sett hans unge vän,
Nahum eller Fredrik, hvilket jag hellre vill kalla honom.»
– »Är du tokig flicka? Julius kommer ju icke förr än i
morgon, om inte almanackan bedrar mig. Han skref ju i
brefvet: den 16 Maj[1], icke förr, är jag, vill Gud, hos min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
