Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
36.
Till J. G. Oxenstierna.
Nådige Herre.
Genom beskickning från de begge fransyske Herrarne
har jag haft den äran at emottaga Eders Exellences bref.
Det är omöjligt at på denna nedlåtande, förkjusande styl
o gissa till det Stora Namn hvarmed det slutas, förr än man
läser det. Huru kan man med ett nytt blått Band, vara så
älskvärd? Om jag vore Konung, Nådige Herre, skulle jag
vara förtviflad at finna någon i mina stater så oerhördt öfver
alla Lyckans företräden,
io Det tillhör ej Ers Exellence at tvifla om sin oinskränkta
magt öfver alla varelser med begrepp och hjerta. Ers
Exellence säger icke (som fordom) till den blinde, Se! och till den
halta, Gå! Ers Exellence säger till den Döda, lef! och han
lefver: ty detta är fallet hos mig. Jag har på flere veckor
is knapt orkat hålla hufvudet oppe för matthet, sådant är mitt
tillstånd. En dödelig trånad tyckes hafva medtagit mina sidsta
krafter: men dem jag äger öfriga, äro till Ers Exellences
disposition. Det skall blifva mig en sällhet mer i verlden
at ännu kunna upfylla en af Ers Exellences önskningar, jag
20 säger ej befallningar för at visa at jag känner hela
granlagenheten af Ers Exellences ädelmodiga tänkesätt.
Jag ser väl at de stora passioner dö ej i själen. Jag är
som en förlåten älskare som trodt sig hafva tagit sitt parti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
