Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De skrämde Bygdens Barn, som dit ur faran flytt,
Bestörte lämna sig åt vädrets våld på nytt.
Hvar Svensk förtviflad är, sin dyra Prins at mista,
Hvar Dag, som rinner up, man fruktar är den sista,
Hvar Sol, som nedergår, man tusend tårar ger,
Och mellan qval och hopp på FREDRICS tilstånd ser.
En Storm, som Landets väl så hårdt, så häftigt skakar,
Den tysta Dygden ser, där hon på Sverje vakar;
Hon älskar oss ännu: Hon i vår sorg tar del,
Och suckar för de slag, som straffa våra fel.
I en odödlig glans, på hoppets lätta vingar,
Til härlighetens högd från jordens krets hon svingar;
Hon mäter snält en rymd, där glädjens hemvist är,
I flygten til den Thron, som Evigheten bär.
Här för den Högstes fot, i helig sorge-ifver,
Hon stafvar FREDRICS Namn, och Sverjes qval beskrifver.
Hon suckar; hon blir hörd, och ur et evigt råd,
Förkunnas et beslut om rädning och om nåd.
Straxt foglen lik i flygt hon hastar från det höga,
Med hälsan i sit sköt och glädjen i sit öga:
Af tusend hjertan följd, hon skyndar til sin vän,
Och Prins! i hennes famn, du fick dit lif igen.
En öm och ädel frögd ur Sverjes ögon strålar,
När hälsan FREDRICS kind med sina rosor målar:
Det lugnar, känner sig, och tar sit förra skick,
Bedröfvat för sin Prins, det qvicknar vid hans blick.
Naturen til hans tjenst et glättigt nit förklarar,
Och jorden blottar nögd de skatter hon förvarar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
