Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIII.
MÄSTER ANDERS
och
LITEN MARJO,
Gammaldags visa att sjunga i godt lag en hösteqväll
då det slaskar ute och masar inne. Går som:
Stolts Agnes hon satt uti höga lofts bur m. m.
v. i.
Jag sjunger om höstens små nöjen i år,
Den älskog vile vi begynna
Och huru bland menniskor kärleken rår:
Aldrakärasten min jag kan Eder aldrig förglömma.
2.
Det var Mäster Anders så flitig och nöjd,
Den älskog etc.
Så snäll, så förståndig, till slöjderna böjd;
Aldrakärasten etc.
Han följde så troget sin ensamhets stig;
Den älskog etc.
Han tjenade andre och lefde för sig;
Aldrakärasten etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
