Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Catilina.
Vet då min lycka och mit namn,
Min säkerhet, Ert väl, gemensamt, enskilt bästa,
Alt har den anstalt kraft som här Er siäl förskräcker:
Om Ni mig älska täcks, om jag Ert hierta har 25
I acktsam tystnad göm hvad Edra ögon sedt.
Min arm på dessa rum i dag Ni finner väpnad,
De Lansmän till försvar som statens heder giöra;
Ni ser en söndrings eld i folck och i Senat;
En Konga hop, där en sig mot den andra rest; 30
Man hotar, väpnar sig, och i en sådan hvälfning,
Et klokt beslut jag tar och sunda mått jag väljer.
[A. I Sc. 5 v. 55—77.]
Ack äran tveksam är, men faran altid viss.
Hvad vill Ni? hvarför så med våld Ert öde skynda?
Är det Er icke nog i frid och krig at vara, 35
En af de Drottars hop som verlden bäfvar för?
Till desto lägre fall, hvart vill Ni lyfta Er?
En aning bister, mörk, mig trycker mig förskräcker:
Det ok jag under gått jag älskat altför länge.
Se där den liufva frid som jag mig lofvat har; 40
Det lugn den kärleks-ro mit hierta eftersökt.
Mig himlen straffat har: alt ur mit bröst han rycker,
Knapt hann en flycktig sömn at sluta för mit öga,
Än Rom jag ser i brand och mördar-händers våld,
Straff, dödar, flod och torg helt färgade af blod; 45
Jag ser min Faders bröst i Rådet genomstingas;
Er sielf, i bland en hop som raseriet regerar,
På döda kroppars mängd Er anda guta ut,
Och ändtlig Er gemål som vid Er sida dignar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
