Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men sänkt i alla qval som på en dödlig falla
Vet Han med Hieltedygd at segra på dem alla.
Af honom af hans mod Ni alt förmoda må
Men fruckta Polifont.
ISMENIE.
Till minsta laga så
At lyckligt Ni förmår de mörcka anslag mota,
De Polifonts försök, som ren Er hiessa hota:
Till Drottning, till Regent på desse rum Er giör
Låt i Er dyra hand — — —
Merope.
Min son regera bör.
Må den förgås i qual, må ödets hämnd förtrycka
Den stolta siäl, den slaf af sig och af sin lycka,
Som nånsin på en thron, med gladt och stilla mod,
Det grymma nöjet niöt at ärfva egit blod.
Om ej Min Son är till, hvad gagnar här fa råda ?
Hvad är det lif jag bär? den dag jag måste skåda?
Jag bort försaka alt, det ögnablick jag såg
Hur min Gemål i blod vid desse murar låg,
Af Gudar trolöst glömd af menskor öfvergifven.
O blygd! O brott! O dag med mörcka tecken skrifven
O död hvars minne jemt min diupa ängslan rör!
Ännu den fasans röst, det ömkans rop jag hör
Förfärligt tränga fram bland usles skrän och böner:
»Ack frälsen dock vår kong, hans Maka och hans söner
Mot desse murars höjd jag blodet stäncka ser;
Slott, portar, alt i eld, till aska brinna ner;
De brustne tak, i rök, på barn och quinnor rasa;
Jag desse slafvars flygt, jag trängsel, buller, fasa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
