Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
110
115
120
125
180
135
At vinna litet mynt, jag nu på resan var,
Min Hustru och en Son jag lämnat hemma qvar.
Ja, detta stackars barn, hvars lott mit hjerta fräter,
Får gå med tiggarstaf om Ni hans fader äter.
An jag? har jag då ej en Son så väl som du?
För späd, från Modrens vård at lämnas lös ännu,
Mot dina likar än sit krig han ej kan börja.
Mit Hushåll, jag som du är pligtig at försörja.
Säj, hvarför i et Land du icke stilla blef
Der du var född och gift, och din handtering dref?
Du hade kunnat der tilräcklig välmagt vinna,
Studera Himlens Lag och dina likar skinna;
Men dum och oförnöjd, du stälde hit dit lopp,
At handla och bedras, bli skälm, och ätas opp. .
Så vil du Himlens Lag skal skydda dig från detta:
Ar det af prat och skryt som Lejonen sig mätta?
Din lymmel, svara då. — »Jag kan ej säga stort:
Er Höghets ram och gap mig helt förvirrad gjordt.
Mit darrande förnuft törs edra skäl ej klandra.
Ja. Städs en verldens del har ätet opp den andra.
Gud har så stält; och det, för verldens bästa, sker.
Men Prins, man ofta der en stackars Christen ser,
För Guld, som högst af alt, bland menskor plägar gälla,
Hos Turk och hos Corsar sig fort i frihet ställa.
Från Tunis dit jag går, jag vänder hit igen;
Tag lösen för mit lif: jag lofvar gälda den.
Ert bord, från denna ort, jag dyrt mig vil förplikta,
Med två de största får, hvar enda morgon rikta
I fyra veckors tid en sådan skatt jag ger,
At genom dagligt bud förskaffas hit til Er.
Min Dräng emedlertid hos Er som borgen dröjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
