Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
nog för ett bättre hopp. En svår pest rasade år 1604, den
förödde en stor del af ungdomen, och de som undangingo
kastade sig icke långt därefter i orklöshet, vidlöftigheter,
kits-sliga och ofta nesliga utbrott Ordningsbandet uplöstes,
under-ö visningen handhafdes med matthet, Lärarne sielfva upofifrade
sin tid at tvista och at ofreda hvarannan. Grunden till all
denna oreda var utan tvifvel de emellan Professorerne
Rud-beck och Messenius upkomne stridigheter. Man trodde at et
Kongligit påbud om et årligt utväljande af en Rector för
10 Lärosätet skulle dämma dessa oordenteligheter; men tvister
af-hielpas icke genom nya ämnen till tvistigheter. Et allmänt
val anförtrode Professor Rudbeck styrslens handhafvande,
hvilket åter Messenii vänner förklarade för svekfullt och
olagligt. Desse bestridde och förvände alla Rudbecks giöromål
is och inrättningar, intill dess Konungens befallning ankom om
en Prorectors antagande, af hvilken de Academiske sakerne
skulle förvaltas intill dess oenigheten emellan Professorerne
Rudbeck och Messenius lageligen kunde hinna afdömmas.
Ändteligen kallades desse Lärare till andra förrättningar, och
20 tvenne Riksens råd Skytte och Baner anförtroddes, på
Prästerskapets allmänna tillstyrkan öfverinseendet vid de
förvillade Academiska sakernas i ordningsställande. Desse
för-träffeliga män begåfvo sig då hit, till åtlydnad af Konungens
befallning, undersökte alt och satte innan kort med den
25 framgång alt i skick, at renhet i seder, endrägt och flit blefvo
här lika så allmänna och uppmuntrade som de tillförene
varit sällsynte och vårdslösade. Illi regunt dictis animos et
pectora mulcent. Det är icke det minst hedrande i dessa Råds
Herrars ärominnen, at de likasom varit nya danare af et
so Lärosäte, som i framtide n icke mindre genom Vettenskapernas
blomstrande tillväxt, än genom store Printsars välgierningar
uplyft sig öfver Lärosätens allmänna anseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
