Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16^
vet du hvad det förmår? Vet du hvad revolution, det kan
värka i dit rike? Det är tid at den 19 Augusti äfven kommer
för mig. I det samma sköt han en osynlig pil på en af de
kringstående. Det var en Herre, som skördat Pluti ynnest
utan at vara hans anhängare, och hvars hjerta förtjente at 5
känna sig så lyckligt som andra kände det för ömt och
ädelmodigt. Hans bedjande ögon råkade genast vår vackra
Frökens, och hon rodnade på det behagligaste sätt i verlden;
han nalkas darrande, ögonkasten förblandas; kinderne
up-tändas; deras hjertan klappa, deras händer trycka hvarannan, u>
och deras sväfvande läppar äro färdige at svärja en evig
beständighet. Hvad gjör man där borta frågade Plutus. Man
gifter sig, svarade Kärleken ur en illparig ton. Hvad!
återtog Plutus, hvad! utan mitt tilstånd! utan at hafva anropat
mig! utan jag gjordt något dertil! — Tiderna förändras, 15
Plutus, — Hvem är det då? — Det är Grefve C**. — Grefve
C**! jag trodde väl at han skulle blifva mig otrogen —
Man kan icke tjena två Herrar Plutus — Men jag har
öfverhopat honom med välgärningar — Men naturen har
öfverhopat honom med hjerta och eftertanka; men jag har 20
visat honom Fröken S**; men han har sedt dygden, visheten
och behagligheterne förenade — Plutus! sade ändteligen
den förnögda Älskaren, Du gjör afundade och du kan icke
gjöra lycklige. Dina välgärningar förblinda mig icke. Det
är dygden, det är Kärleken, den ömma Kärleken som endast 25
hafva rätt til hjertan. Jag väntar Eder likväl i mitt tempel
inföll Plutus — vi gå til Kärlekens, svarade han, tagande sin
vackra Brud vid handen; men jag ämnar at låta väl betala
mig för det exempel jag gjör af rättvisa, tilläde han med
et ögonkast som förtjust öfverfor hennes behagligheter.
Kärleken klappade med vingarna. De närvarande
be-gynte at se på hvarannan, och Plutus svor. Sade jag icke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
