Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eh! puis je en mes écrits, aguisant un bon mot
Affliger sans raison 1’amour propre d’un sot?
Des Cotins de mon tems pour suivre la racaille
Et railler un pedant, dont tout Paris se raille?
5 Herr de Voltaire sjelf, som skref detta, gjorde det likväl
rätt ofta, långt hvassare än Boileau, som han lastar; och det
som var värre: han höll sig ej altid vid pedanter. En
Rousseau, en Maupertuis med flere kunna tjena til bevis härpå.
Hos oss skulle både Pope, Despreaux, Svift och Voltaire hafva
10 tilräckeligen at sysla, utan at behöfva göra et steg utom
Clas-sen. Den goda Smaken (jag vågar frambära denna sanning)
är ännu här så litet befästad, at äfven snillen af första
ordningen skulle löpa fara at misskännas; och det är endast efter
at länge hafva fäktat mot afund, fåkunnighet och fördommar,
is efter at genom beständigt förnyade försök hafva satt det falska
och det sanna, det vackra och det eländiga i ren dager, som
en författare ändteligen kan tiga stilla vid en obillig
granskning, och tilförse sig et folks rättvisa, som han uplyst. Om
Herr Leopoldt haft nog modestie at anse et försvar af sin
2" Skrift såsom en fåfänga; om han med skäl ärkänt, at
vitterhets Stycken, likasom målningar förgäfves böra njuta annat
beskydd, än det, de äga af sitt eget värde; och at då de
behaga, då de intaga, man tycks hafva gjordt nog til deras
försvar: hvad skulle väl kunna förebrås honom? frågar man: det,
25 at han känner huru det borde vara, utan at veta huru det är;
det, at et sådant förhållande, som kan hända vore förnuftigt i
Frankrike och Ängland, just för samma orsak skull är ganska
oriktigt i Sverige. Man finner, at hans Ode icke utan skäl
räknas ibland de vedermälen af undersåtelig nit, som Lärosätet
so i Upsala lämnat vid tilfälle af Thronens befästande. Om Herr
Leopoldt behagat eftersinna detta, hade han til äfventyrs utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
