Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
87.
Till Gustaf III.
Det händer mig, som Älskare i den första varman af
deras kärlek: deras hjertan föra dem altid till det stället der
föremålet för deras dyrckan vistas, och altid finna de någon
anledning at visa sig der. Mitt, återför mig alla ögonblick
s till Eders Majs- fötter; och jag törs försäkra at jag aldrig
under Ers Majestäts vistande i sitt Slott här i Stockholm så
ofta varit omkring Eders Majestäts person, som sedan ett på
en gång så förfärligt och lysande Krigs-öde, beröfvat mig
den enda af all öfrig Sällhet för hvilken mitt bröst ännu äger
io känslor otröttade; den at se och personligen upvagta Eders
Majestät.
Jag har tillagt någre utförligare ställen till de svaga
verser som hänryckningen öfver min Konungs nya Ära
af-tvungit mig. Jag säger med sanning aftvtingit; ty det hade
is i det ögonblicket varit mig lika så omöjligt at icke skrifva,
som det annars ofta är för mig gjöra det. Denna
sammansättning, sådan den utan andra underrättelser än ett och
annat privat bref kunnat blifva, samt ursäcktad så godt jag
kunnat genom den lilla historien af våra Ryckten, som
Lä-20 saren finner framföre poemet; — denna sammansättning,
säger jag, ändå förhastad, ändå ofullkomlig, vågar jag nu i
underdånighet öfverlämna åt en Konung, som aldrig gjordt
något förhastadt, aldrig något ofullkomligt, och som född för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
