Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanan att taga hämnd på den, som dräpt någon av hans
ätt. Den kristne fick ju ej heller deltaga i offerfester.
Han fick inte äta hästkött, emedan hästen var det
vanligaste offerdjuret. Fördomen mot detta födoämne lever
ännu, fastän man glömt det ursprungliga skälet.
Först på noo-talet blev hela Sveriges folk kristet.
I det gamla Uppsalatemplet blotades ej mer till Tor
och Oden. Där stod nu i stället en kristen kyrka, som
genljöd av psalmsång och mässor.
Katolska bruk. Den kristendom, som denna tid
förkunnades i vårt land, var den romersk-katolska, den
som ännu är rådande i Spanien, Italien och stora delar
av mellersta Europa.
Katolsk betyder, att den kristna kyrkan skulle
omfatta alla; romersk kallades hon, därför att hennes
mäktigaste biskop, påven, bodde i Rom.
Den katolska kyrkan hade under tidernas lopp lagt
flera nya läror tilll vad Jesus förkunnat. Man bad ej
blott till Gud utan även till Jungfru Maria, »Guds
moder», och till sådana fromma män och kvinnor, som
efter sin död av kyrkan förklarats för helgon. Man
trodde nämligen, att Jungfru Maria och helgonen kunde
hjälpa genom förböner hos Gud. Det ansågs förtjänstfullt
att läsa många böner. Därför plägade man bära på sig
ett s. k. radband och bedja en bön för var kula i bandet.
Innan man trädde in i en kyrka, bestänkte man sig med
några droppar vigvatten ur ett kärl vid dörren och gjorde
korstecknet. När någon låg för döden, borde han undfå
sista smörjelsen, som bestod i att ansikte och händer
be-strökos med invigd olja. För de döda höllos
sjäLa-mässor, varvid präster och munkar läste förböner för
deras själar. Därigenom skulle de avlidna hastigare
befrias ur skärselden, trodde man.
En annan god gärning var att fasta, menade man.
Kroppen ansågs vara som ett fängelse för själen.
Därför borde den späkas och försvagas. Under den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
