Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungens råd. Det var myndiga herrar, och det
behövdes sådana kraftiga konungar som Magnus Ladulås
för att hålla dem i styr.
Om brödrastriden mellan Magnus Ladulås’ söner se Lf st. 25.
MAGNUS ERIKSSON OCH
STORMANSVÄLDET.
Vid mitten av 1300-talet regerade i vårt land
Magnus Ladulås’ sonson, Magnus Eriksson. Hans
styrelse började väl men skulle komma att sluta sorgligt.
Enligt gammal plägsed tillträdde Magnus regeringen
genom att rida sin eriksgata genom landet. Konungen
besökte därvid landskapens ting, lovade med ed att hålla landets
lagar och mottog därefter menighetens hyllning. När
Magnus Eriksson red sin eriksgata, påbjöd han, att
träldomen skulle upphöra. »Ty lika väl som Gud har frälst
oss från hedendomen, har han frälst trälarna», hette det
i den lag han utfärdade härom. Detta var en seger för
kristendomens lära, att alla människor äro bröder och
lika inför Gud. .— Dock hade redan långt tidigare de
flesta frigivit sina trälar »för Kristi skull», om ej förr,
så på dödsbädden.
Magnus Erikssons namn är mest känt genom Magnus
Erikssons allmänna landslag, som gällde i nära 400 år.
Handeln och samfärdseln mellan Sveriges olika delar
hade nu blivit ganska livlig. Det var alltså besvärligt att
behöva lyda olika lagar i olika landskap (se sid. 24 och 40).
På Magnus Erikssons tid fingo därför lagkunniga män
arbeta ihop landskapslagarna till en allmän landslag. Den
blev färdig omkring 1350 och gällde sedan för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
