Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het hade inga gränser. Karl kallades en »envålds,
allom bjudande konung, som har makt att efter behag
styra sitt rike». Till och med makten att bedtämma
dkatterna gick ifrån riksdagen.1
KARL XLS ARBETE FÖR SVERIGES
STYRKA.
Nya tider. Det är tidigt en morgon på 1680-talet.
I det ämbetsverk, där rikets penningväsen skötes,
arbetas det flitigt. En enkelt klädd ung man kommer
in och kastar en granskande blick över ämbets- och
tjänstemännen. När han då finner, att var man är på
sin post, slår han sig ned vid en tjänstemans bord
och granskar hans räkenskaper. Han räknar igenom
sida för sida och jämför räkenskaperna med varandra.
Så sitter han i timtal som en vanlig skrivare. Men de,
som här sköta statens penningväsen, veta, att det är
Svea rikes enväldige konung själv, som nu med stränga
ögon granskar deras arbete. Här upptäcker han slarv i
bokföringen -— det får den skyldige höra i kraftiga
ordalag. Där finner han ett fel i räkenskaperna ■— då
kommer sista varningen. Om en stund återigen en
felräkningi •— nu får den skyldige smaka på den kungliga
käppen.
Så kunde Karl XI :s ämbets- och tjänstemän vänta
att när som helst ha konungen över sig. Men de visste
också, att de skulle få ut sin avlöning ordentligt.
Det arbetades nu raskt och samvetsgrant i alla
ämbetsverk. Hela förvaltningen gick som ett urverk.
En stor del av de medel Karl fått genom reduktionen
begagnade han till att förbättra försvarsväsendet.
Förut hade det mesta krigsfolket anskaffats genom ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
