Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
ENVÅLDSHÄRSKAREN.
Vi ha sett, att Karl XI under krigsåren själv tog
ledningen av allting utan att bry sig om rådet.
Men enligt gällande lag och sedvana fick konungen icke
fatta några viktiga beslut utan att höra råd och ständer.
Karl ville därför ha lagen ändrad av en riksdag.
Det var nödvändigt, att han fick större makt, därför
att många mäktiga personer arbetade på att
omintetgöra reduktionen. Dessutom behövdes det en mängd
andra reformer och förbättringar, och dem ansåg sig
konungen ej kunna genomföra, om han ej fick bestämma
ensam.
Rådet förlorar sin makt. Alltså frågade Karl
1680 års ständer, om han var tvungen att fråga
råds-herrarna om deras mening, när han skulle besluta om
rikets styrelse? Ständerna svarade i en skrivelse, att
riksråden ej voro annat än »konungens trogna tjänare».
Dem behövde han därför ej rådfråga annat än när han
då behagade. Rätten att besluta tillhörde alltid Hans
Majestät själv.
Slut även på ständernas makt! På nästa riksdag
kom turen till ständerna själva. Konungen förmådde
dem till ett beslut, som gav honom rätt att stifta Lag
utan att behöva sammankalla riksdag. Därmed hade
konungens makt växt, så att han blev så gott som
enväldig. När ständerna nästa gång sammankallades,
fingo riksdagsmännen på sin färd till Stockholm läsa
följande försmädliga anslag på en del milstenar:
»Vad göras skall är redan gjort.
I herredagsmän1, resen icke så fortl»
Det var sant nog. Ständerna bara tackade och sade
ja till allt, vad Hans Majestät föreslog. Deras ödmjuk-
1 Det gamla namnet på riksdagsmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
