Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det dock, innan tillräckligt med lärare och lärarinnor
hade utbildats och skolhus uppförts, så att alla barn
kunde få en tillfredsställande undervisning.
En greve som folkskollärare. En av
föregångsmännen i arbetet på folkskolans förbättring var greve Torsten
Rudenschiöld. På Läckö gods i Västergötland, där han bodde,
upprättade han folkskolor, som han själv undervisade i. Var
dag såg man den grevlige folkskolläraren vandra mellan dessa
skolor. Rudenschiöld vann sådan erfarenhet i skolväsendet
och så stort anseende, att den ena socknen efter den andra
tog honom till råds, när de skulle inrätta folkskolor. Han
erhöll anslag av riksdagen till resor för skolväsendets ordnande
och blev alltså ett slags riksinspektör för Sveriges
folkskolor. Rudenschiöld har också med iver verkat för att
folkskolan skulle bli »bottenskola» för hela vårt folk.
Folkskolan har haft ett ofantligt inflytande på vårt folks
utveckling. Man behöver blott tänka på att den ger var och
en nyckeln till en rik skattkammare av goda och intressanta
böcker. Den, som i skolan har lärt sig läsa och förstå dem,
har fått hjälp att ute i livet bli en dugande människa, och
aldrig behöver han gå och »ha tråkigt».
På senare tid har folkskolan blivit bottenskola för
hela vårt undervisningsväsen, så att både pojkar och
flickor kunna därifrån övergå till realskolor, kommunala
mellanskolor eller kommunala flickskolor och sedan
fortsätta vid gymnasier och högskolor. Folkskolan har också
påbyggts med praktiska ungdomsskolor av flera slag.
De ungdomar, som ägna sig åt praktiska värv, kunna
vid mognare år få sina kunskaper ökade genom att
studera vid folkhögskolor. Folkhögskolan vill utbilda de
unga till dugliga och företagsamma medborgare, som
med glädje utföra sitt arbete till gagn för hembygd och
fosterland. Värdefulla möjligheter till bildning erbjuda
också tusentals statsunderstödda studiecirklar, där man
kan få råd och studiematerial. De första studiecirklarna
ha vi nykterhetsrörelsen att tacka för. Det största
medlemsantalet — omkring 90,000 —’ ha de cirklar, som
tillhöra Arbetarnes bildningsförbund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
