Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINKRAFTENS
TIDSÅLDER BLIR OCKSÅ
DEMOKRATIENS.
Enskiftet och den ostörda freden efter 1814 gåvo
vårt jordbruk ett starkt uppsving.
Bondebefolkningen tillväxte hastigt både i antal och i välstånd, och
bönderna fingo sålunda bättre råd att köpa
förnödenheter. Detta blev till fördel även för hantverkare och
affärsmän, och samtidigt underlättades handeln genom de
förbättrade samfärdsmedlen. Bland både bönder och borgare
steg välståndet, och på samma gång förbättrades
folkupplysningen, framför allt tack vare våra folkskolor. I
samma mån, som dessa bägge stånd blevo förmögnare och
mera bildade, var det naturligt, att de också krävde att
få mer att säga till om i det politiska livet, framför allt
på riksdagarna, där hela rikets väl och ve avgjordes.
När sedan på 1870-talet storindustrien omdanade
samhället och skapade en ny talrik samhällsklass,
industriarbetarna, blev följden, att dessa i sin tur yrkade på att få
vara med och besluta i politiska och sociala frågor i
förhållande till sitt antal. Så blev det senaste
århundradet ett tidevarv av politiska och sociala strider. I de
striderna segrade demokratien: folkets flertal fick
makten att bestämma över samhället. Och i samma mån,
som demokratien vann allt större inflytande i riksdagen,
gjorde sig folkets vilja kraftigare gällande även inom
regeringen. Styrelsesättet har utvecklat sig därhän, att
konungen i regel tar sina statsråd ur det starkaste
partiet eller de starkaste partierna i riksdagen: vårt
rege-ringssätt har blivit parlamentariskt.1
1 Uttrycket kommer av parlament, som är det engelska namnet på
riksdag. Ett styrelsesätt kallas parlamentariskt, när riksdagen har ett
avgörande inflytande på rikets styrelse och ministären måste ha
riksdagens förtroende.
8—396207. Sveriges historia för folkskolan. 1:2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
