Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det första stora hindret på vägen mot det
demokratiska samhällsskicket var ständsskr ankor na.
STÅNDSSKRANKORN A RAMLA. NY
RIKSDAGSORDNING.
tåndsindelningens brister. Länge hade det varit ett
önskemål, att ståndsindelningen skulle upphävas i
riksdagen och i samhället (se sid. 2i5 och 2Öi). Varför,
sade man, skulle adelsmän vara självskrivna vid riksdagen?
En gång hade det varit rättvist, nämligen då adeln var det
ledande ståndet. Det var på den tid, då statens högre
ämbetsmän för både krigiska och fredliga värv voro
adelsmän. Men numera fanns det fler ofrälse än adliga
ämbetsmän. Därför var det ej längre någon mening i att adeln
bildade ett särskilt, privilegierat stånd. Och inte var det
någon rättvisa i att de fåtaliga bägge första stånden, adeln
och prästeståndet, tillsammans hade lika mycket makt att
bestämma vid riksdagen som hela det övriga folkets
valda ombud.
Allt starkare blev folkets krav, att ståndsindelningen
borde avskaffas, och att de dugligaste borde
väljas till riksdagsmän. Sedan kunde det göra
detsamma, om de voro adelsmän, präster, borgare, bönder
eller tillhörde någon annan samhällsklass.
Louis De Geers förslag till ny riksdagsordning.
Ett halvt århundrade hade nästan gått efter det nya
statsskickets införande, då Louis De Geer inträdde i
statsrådet som statsminister. Fast han själv tillhörde rikets
främsta stånd, satte han in hela sin kraft på att upphäva
detta stånds företrädesrätt, ty han insåg, att den var
föråldrad. Så utarbetades under hans ledning ett
förslag till ny riksdagsordning, enligt vilket riksdagen icke
längre skulle bestå av fyra stånd utan av tva kamrar.
Stämningen i landet. På i865 års riksdag skulle
svenska folkets ombud säga sitt avgörande ord. över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
