- Project Runeberg -  Sveriges historia för folkskolan. (11. uppl.) /
280

(1939-1940) Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ledamöterna av andra kammaren väljas direkt
av de röstberättigade i landet. Första kammarens
ledamöter utses däremot för landsbygden och de mindre
städerna av landstingen (se sid. 281), för de större
städerna av särskilt utsedda elektorer (väljande
ombud). Båda kamrarna ha lika stor makt, så att om den
ena kammaren motsätter sig ett förslag, är det därmed
förkastat av riksdagen. Ett undantag bilda dock frågor
rörande rikets inkomster och utgifter. Fatta kamrarna
olika beslut därom, så avgöres saken medels gemensam
omröstning. Därvid har andra kammaren i1/2 gånger
så många röster som den första, eftersom den har 11/t
gånger så många medlemmar.

LAGAR OM KOMMUNAL
SJÄLVSTYRELSE.

Kommunal självstyrelse i gamla tider. Den nya

riksdagsordningen bestämde, hur hela rikets
angelägenheter skulle avgöras. I nära samband med denna
lag stå de något äldre kommunallagarna, som föreskriva,
hur kommunernas angelägenheter skola skötas. Med
kommun menas en socken, en stad eller ett annat mindre
område, som har gemensamma angelägenheter att vårda.
Sådana kommunala frågor äro numera de, som röra
kyrka och skola, fattigvård, hälsovård och
samfärdsel. Av ålder var det brukligt i vårt land, att de
jordägande männen i varje by samlades till bystämmor
för att besluta om sådd, skörd och andra frågor,
som rörde hela byn. På liknande sätt beslöts sedan
gammalt om socknarnas och städernas gemensamma
angelägenheter. Detta, att inbyggarna i en kommun själva avgöra
gemensamma ärenden, kallas kommunal självstyrelse.

Under tidernas lopp försvagades den kommunala
självstyrelsen emellertid på flera håll. Statens
ämbetsmän togo nämligen alltmer makten inom många kom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:32:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cgshff/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free