- Project Runeberg -  Sveriges historia för folkskolan. (11. uppl.) /
281

(1939-1940) Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

muner, särskilt i städerna. Följden härav blev, att
de gamla sammankomsterna av kommunernas män där
höllo på att komma ur bruk. Men så blev det fråga
om ny riksdagsordning. Då behövdes det, att varje
valman vande sig vid att tänka på det allmänna bästa
framför sina egna och sin samhällsklass’ intressen. Det
borde folket kunna lära sig genom kommunal självstyrelse.
År 1862 utfärdade konungen på riksdagens anhållan
våra nu gällande kommunallagar. Enligt dessa är det på
landet kommunalstämman eller *—- i större kommuner —
kommunalfullmäktige, som besluta om socknens
angelägenheter. I städerna ha stadsfullmäktige motsvarande
uppdrag. Kyrkliga frågor behandlas dock för sig av
varje församlings kyrkostämma1 eller •— i större
kommuner •—- kyrkofullmäktige. •—- Varje läns gemensamma
angelägenheter handhavas av därtill valda landsting,
vilka även, som vi sett, ha en politisk uppgift,
nämligen att välja ledamöter av riksdagens första kammare.

DEN NYA RIKSDAGEN I VERKSAMHET.

en nya riksdagens andra kammare kom att till

största delen bestå av hemmansägare. Det var

ju helt naturligt, eftersom tre fjärdedelar av rikets
befolkning på den tiden levde av jordbruk. De voro
folk med, vad man kallar, praktiskt förstånd, dessa
riksdagsbönder. Noga tänkte de sig för, innan de
be-slöto något nytt, och »sparsamhet med statens medel»
var deras lösen. Praktisk nytta skulle det vara med
allting, som de beviljade pengar till.

Bönderna i andra kammaren sammanslöto sig till
lantmannapartiet, vars förnämste man länge var
hemmansägaren Karl lf var sson från Halland. Han hade en

1 I mindre landskommuner beslutar kyrkostämman även om
skolfrågor, men annars avgöras dessa ärenden av kommunal- eller
stadsfullmäktige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:32:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cgshff/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free