Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
moraklockan, som med sina trygga pendelslag, sin milda och
högtidliga klang har mätt ut timmar och minuter åt så många
släkten före ossl Ett hem med sådana släktklenoder inger
en vördnad och respekt, som aldrig följer med meningslös
modern ståt, ty det vittnar om kultur, om trohet mot
fädernas arv. Den stämning, som därmed följer, kan ej köpas
för några pengar i världen. Klart står det nu för oss, att
fabriksvaror aldrig kunna i stämningsvärde mäta sig med
alster av handarbete, som utföres med smak och
kärleksfull omtanke. Därför har hemslöjden börjat komma till
heders igen, och den har många vackra modeller till sitt
förfogande just i våra museer.
UNIONEN MELLAN SVERIGE
OCH NORGE.
Unionsbestämmelserna. Unionen mellan Sverige
och Norge var uppgjord så, att de bägge rikena
skulle vara fria och självständiga vart för sig men de
skulle ha gemensam konung och bistå varandra i krig.
Meningen var också, att i förhållande till främmande
makter skulle de båda. länderna föra samma politik.
Men tyvärr blev det vid unionens ingående inte klart
och tydligt bestämt, hur utrikesstyrelsen skulle ordnas.
Norrmännen voro missnöjda med unionen. När
Karl Johan skapade unionen, trodde han, att bara
norrmännen hade fått sitt rike erkänt som självständigt, så
skulle de bli belåtna. De flesta norrmän insågo också
fördelen av den trygghet, som föreningen med Sverige
gav både dem och svenskarna. Men ju mer Norges
näringsliv och kultur utvecklades, dess mer växte
norrmännens självkänsla. Det viktigaste för dem blev då att
känna sig fullt självständiga. Men den stora svårigheten
var att ordna utrikesstyrelsen så, att det mindre landet
ej kände sig tillbakasatt. Norrmännen voro missnöjda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
