Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med att den svenske utrikesministern skötte alla
underhandlingar med utlandet även för Norges räkning.
En annan orsak till missämja mellan de bägge folken
var, att det rådde en större skillnad mellan svenska och
norska samhällsförhållanden, än man förut hade riktigt
tänkt på. Norge var ett fattigare och mera
demokratiskt land än Sverige. Där fanns det ingen adel, ty
stortinget hade avskaffat adelsskapet några år efter
unionens ingående. Och då norrmännen år 1814
förklarade sitt land för ett självständigt rike, gåvo de sig
också en fri grundlag, enligt vilken norska stortinget
fick lika stor makt som Sveriges riksdag under
frihetstiden. »Brödrafolken», såsom de kallades i Oscar II:s
valspråk, hade således blivit alldeles för olika för att
riktigt kunna förstå sig på varandra. För vart år, som
gick, bar det därför allt längre på vägen mot skilsmässa.
Trots många förhandlingar kunde Sverige och Norge
icke ena sig om hur utrikesstyrelsen borde ordnas.
Spänningen mellan svenska regeringen och norska
stor-1905 tinget växte, och år 1905 gjorde stortinget revolution.
Det avsatte nämligen konungen och förklarade, att
unionen med Sverige i följd därav hade upplösts.
Svenska folket hade nu hunnit att grundligt ledsna
på de evinnerliga unionsstriderna. Den meningen hade
blivit allmän hos vårt folk, att en union, som måste
upprätthållas med tvång, inte var mycket värd. Men å
andra sidan borde norrmännen icke ensamma avgöra om
en förening, som ingåtts efter överenskommelse mellan
bägge rikena. Sverige skulle också säga sitt ord,
innan den finge upplösas. Denna mening uttalades av
den riksdag, som kung Oscar skyndade att sammankalla.
Riksdagen förklarade, att Sverige var villigt att på vissa
villkor samtycka till unionens upplösning.
Därpå sammanträdde svenska och norska
underhandlare i Karlstad. Underhandlingarna drogo ut på
längden. Ja, en tid voro de nästan avbrutna, och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
