Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORINDUSTRIENS FRUKTER PÅ GOTT
OCH ONT.
Q -talet blev ångkraftens tidevarv. Ångmaski-
lOOOnen satte en fart i produktionen, som
mänskligheten aldrig hade skådat maken till, och tack vare
ångbåtar och lokomotiv blev varuutbytet såväl mellan
folken som inom länderna
livli-ift* gare än någonsin.
För affärsmännen blev det
gyllene tider. Rikedomar hopade sig
hos fabriksägare och
grosshand-W lare. Men guldet vanns på
be-kostnad av otaliga människors
lycka. Den stora massan av
små-hantverkare förmådde ej
konkur-rera med fabrikerna. Och då de
[§§: J ej hade råd att skaffa sig egna
’jMd maskiner, hade de inget annat att
göra än sluta upp med sitt
hantverk och söka sig anställning som
■KBHHHH fabriksarbetare. Men maskinerna
hade minskat behovet av
mänsklig arbetskraft, och när
tillströmningen av arbetssökande vid
fabrikerna översteg behovet, sjönko
______ ____________________Stora massor av arbetare
förvandlades från fria människor till industrislavar.
I England fick, såsom vi ba sett, storindustrien
tidigare fart än i något annat land. Därför framträdde
också skuggsidorna där starkare än annorstädes. Allra
värst hade arbetarna det i järn- och kolgruvorna. Ända
till 16 timmar om dygnet måste männen i obekväma och
tröttsamma ställningar arbeta med slägga eller hacka,
1 Uttal: Mönjé.
117. Järnarbetare. Brons
staty av den belgiske bild
huggaren Meunier.1
också arbetslönerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
