Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frieriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHARLOTTE LÖWEiN SKÖLD
honom. Men när han hade försvunnit ur sikte, då vände sig
Charlotte Löwensköld till sin fästman, som stod längre inåt
rummet, och ropade så högt, att alla människor hörde det:
— Det säger jag dig, Karl-Artur, att nog tycker jag om
dig, men friar Schagerström, så tar jag honom.
Alla gästerna visste ju, att hon inte kunde få
Schagerström, så att de började storskratta. Och fästmannen
skrattade med, för han förstod ju, att hon sade detta, bara för
att de främmande skulle få litet roligt. Själv såg hon ut,
som om hon skulle ha blivit alldeles bestört över det, som
hade råkat halka över hennes läppar, men det var nog inte
så alldeles säkert, att hon inte hade en liten tanke bakom
orden. Hon ville kanske skrämma litet på den kära
Karl-Artur och få honom att tänka på lektoratet.
Nå, Schagerström, han var ju alltjämt försänkt i sin sorg
och hade inte en tanke på giftermål. Men alltsom han kom
ut i affärslivet, fick han vänner och bekanta, och de började
snart nog uppmana honom att gifta om sig. Han undskyllde
sig med att han var så mjältsjuk och tråkig, att ingen ville
ha honom, och hörde inte på några försäkringar om
motsatsen. Men en gång kom saken på tal vid en stor
bolagsmiddag, där Schagerström hade ansett sig tvungen att
närvara, och då han svarade på det vanliga sättet, berättade
en av hans grannar från Korskyrka om den unga flickan,
som hade sagt, att hon skulle låta fästmannen löpa, om bara
Schagerström friade. Det var en mycket glad middag, man
skrattade gott åt historien och behandlade den som ett lustigt
skämt, alldeles som i prostgården.
För att säga sanningen, hade Schagerström många gånger
funnit, att det var svårt att reda sig utan en hustru, men
han älskade ännu den döda, och blotta tanken på att sätta
någon i hennes ställe fyllde honom med vedervilja.
Hitintills hade han alltid tänkt sig ett äktenskap med en
jämlike, men sedan han hade hört historien om Charlotte
Löwensköld, slog hans tankar in på en ny väg. Om han till
exempel inginge ett förståndsäktenskap, om han gifte sig
med en enkel person, som varken kunde eftersträva den
förra hustruns plats i hans hjärta eller den höga sociala
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>