Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I prostgårdsträdgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I PROSTGÅRDSTRÄDGÅRDEN
ännu ett försök att tala milt och vänligt till detta förtappade
världens barn.
— Kära Charlotte, jag kan inte vara dig nog tacksam
för din uppriktighet. Jag förstår nu, att för dig är den yttre
ställningen allt. En obrottslig vandel, en trogen strävan att
vandra i Kristi, min mästares, fotspår har ingen betydelse
för dig.
Sköna och fridsamma ord. Han avvaktade med spänning
hennes svar.
— Kära Karl-Artur, jag tror nog, att jag förstår ditt
värde, fastän jag inte krumbuktar för dig så mycket som
fruarna borta i kyrkbyn.
Detta svar föreföll honom som en riktig grovhet. Den
avslöjades förargelse gav sig luft.
Charlotte reste sig för att gå sin väg. Men han grep henne
om armen och höll kvar henne. Detta samtal måste föras
till slut.
Vad Charlotte hade sagt om fruarna i kyrkbyn hade fört
hans tankar till fru Sundler. Han mindes vad hon hade
berättat. Hans vrede steg vid detta minne. Hans inre kom
i kokning.
Under sinnesrörelsen slog den dörren upp i hans själ, som
ledde in i rummet, där de vältaliga och starka orden hängde
i klasar och rankor. Han började tala till henne starkt och
manande. Han förebrådde henne hennes världskärlek, hennes
högmod, hennes fåfänga.
Men Charlotte hörde inte länge på honom.
— Så dålig jag är, påminde hon i mjuk ton, så har jag
ändå i dag sagt nej till Schagerström.
Han förfärades över hennes skamlöshet.
— Gode Gud, hurudan är denna kvinna skapad? utbrast
han. Hon har ju nyss erkänt, att hon sa nej till
Schagerström, endast därför att hon tyckte, att det var förmer att
bli gift med en biskop än med en brukspatron.
Under allt detta talade en liten lugnande stämma i hans
själ. Den sade till honom, att han skulle ta sig i akt. Hade
han inte märkt, att Charlotte Löwensköld var sådan, att hon
10. — Lagerlöf, Löwcnsk. ringen — Charl, Lowensk. 49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
