Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppe bland skyarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPE BLAND SKYARNA
sagt nej till Schagerström, men att hon sedan hade ångrat
sig och helt illistigt ställt till med ett gräl med fästmannen,
för att han i häftigheten skulle bryta förlovningen. Så
finurligt uttänkt! All blamen skulle falla på honom. Om henne
skulle ingen kunna säga, att hon hade gett en fattig karl på
båten för att få bli fru på Stora Sjötorp. Och hela den fina
planen skulle ha lyckats, hon skulle ha undsluppit allt tadel,
om inte organistfrun hade gissat ut hennes onda avsikter.
Charlotte satt där helt stilla och lyssnade till sorlet. Inte
ett ögonblick föll det henne in, att hon kunde resa sig upp
och försvara sig. Extasen, vari hon hade befunnit sig hela
dagen, hade nått sin höjdpunkt. Hon kände ingen smärta,
hon vandrade på skyarna högt över allt jordiskt.
Hela detta giftiga surr skulle ju ha vänt sig mot
Karl-Artur, om inte hon hade skyddat honom. Annars skulle det
ha hörts från alla hörn: "Ett mer, syster lilla! Har syster
hört? Unge Ekenstedt har brutit med sin fästmö. Ett mer,
ett mer! Han har sprungit ut på vägen för att fria till den
första han mötte. Ett mer, ett mer! Tycker syster, att en
sådan man kan stanna som präst i Korskyrka? Ett mer, ett
mer! Vad ska biskopen säga?"
Hon var glad, att det var henne, som det gick ut över.
Medan Charlotte satt ensam och fyllde sin själ med
hänförelse över att hon skyddade Karl-Artur, kom en blek och
mager liten fru fram till henne.
Det var hennes syster, Marie-Louise Löwensköld, som var
gift med doktor Romelius. Hon hade sex barn och en supig
man, hon var tio år äldre än Charlotte, och det hade aldrig
rått någon vidare förtrolighet mellan dem.
Hon gjorde inga frågor, satte sig bara mittemot Charlotte
och stickade på en barnstrumpa. Men hon hade en mycket
bestämd min omkring munnen. Man såg, att hon visste vad
hon gjorde, då hon tog platsen vid fönsterbordet.
Där satt de båda systrarna. De urskilde beständigt detta
samma: "Ett mer, syster lilla!"
Om en stund märkte de, att fru Sundler satt och viskade
med prostinnan Forsius.
— Nu får tant Regina veta det, sade systern.
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
