Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schagerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHAGERSTRÖM
gården? Hur kunde han undgå att tro, att de alla, prosten,
prostinnan och Charlotte, var i förbund, för att det
förhastade avslaget skulle kunna återkallas? Om han ännu
hade hyst minsta tvivel på Charlottes oärlighet, måste inte
åsynen av friaren, som denna dag av prosten själv
återfördes till prostgården, ha gett honom full visshet?
Naturligtvis angick det inte längre honom vem Charlotte gifte
sig med, men han fann dock i denna brådska något ofint,
något hänsynslöst. Det var avskyvärt helt enkelt, att man
i ett prästhus visade sig så ytterligt ivrig att skaffa en
släkting ett rikt giftermål.
Den gamle prosten, som inte visste, att förlovningen med
Charlotte var uppslagen, såg undrande på Karl-Artur. Han
kunde inte fullt fatta meningen med hans ord, men som han
av tonfallet förstod, att han var fientligt stämd mot
Schager-ström, ansåg han det klokast att låta honom veta, att
brukspatronen inte denna gång var ute i friarärende.
— Det är egentligen för att träffa dig, som brukspatron
tittar in, sade han. Jag vet inte om jag har rätt att förråda
hans planer, innan Charlotte visar sig, men du kommer att
bli nöjd, min fina bror, du kommer att bli nöjd.
Den vänliga tonen hade ingen inverkan på Karl-Artur.
Han stod stram och mörk utan ett leende.
— Om brukspatron Schagerström har något att säga mig,
så behöver han inte invänta Charlottes återkomst. Vi båda
har ingenting mer att göra med varandra.
Han sträckte med detsamma ut vänstra handen, så att
både prosten och Schagerström kunde se, att det inte fanns
någon förlovningsring på fjärde fingret.
Den lille gubben snurrade nästan runt i sin förvåning.
— Men i all världen, min fina bror, är detta något, som
ni har ställt till nu, medan jag har varit borta?
— A nej, farbror. Saken var klar redan i går.
Brukspatron Schagerström friade till Charlotte vid tolvtiden. En
timme efteråt var vår förlovning uppslagen.
— Er förlovning? sade prosten. Men Charlotte har ju inte
sagt ett ord.
— Förlåt, farbror! sade Karl-Artur, som höll på att
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
