Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Straffpredikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHARLOTTE LÖWEiN SKÖLD
STRAFFPREDIKAN.
Gina, min hjärtevän, sade den gamle prosten, jag kan inte
förstå mig på Charlotte. Jag måste be henne om en
förklaring.
— Ja visst, du har alldeles rätt, skyndade sig prostinnan
att instämma. Ska jag kanske kalla hit henne genast?
Schagerström var rest, och Karl-Artur hade gått ner till
sitt. De båda gamla var ensamma kvar i prostens rum. Om
de ville hålla ett litet förhör med Charlotte, så var tillfället
synnerligen passande.
— Ena dagen ger hon Schagerström korgen, och den
andra är hon tacksam att få mottaga hans anbud, sade
gubben. Har man någonsin hört maken till ombytlighet?
Jag får verkligen lov att säga henne ett par förmaningsord.
— Hon har aldrig brytt sig om vad folk säger om henne,
suckade prostinnan, men detta går över alla gränser.
Hon var på väg fram till den pärlbroderade kl
ock-strängen, men plötsligen hejdade hon sig. Hon hade i
förbifarten sett en glimt av mannens ansikte. De fem små
rynkorna mitt i pannan glödde ännu som eldkol, men för
resten var hyn alldeles askgrå,
— Vet du vad? sade prostinnan. Jag undrar om du är
tillräckligt förberedd att tala med Charlotte nu genast. Hon
är inte den bästa att komma till rätta med. Hur skulle det
vara, om du väntade till i eftermiddag, så att du hunne
fundera ut något riktigt slående?
Den gamla frun unnade visserligen sin kära sällskapsdam
en ordentlig uppsträckning, men mannen var synbarligen
trött efter den långa färden och den starka sinnesrörelsen.
Han borde inte nu genast utsättas för ännu ett upprörande
samtal.
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>