- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
2

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 1. Om Salter i almänhet (§§. 1-7)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

otilräcklig, vinnes ej sällan ändamålet genom chemisk.
Alt detta grundar sig derpå, at ju större ytan är, dess
mera kan uplösningsmedlet uträtta, emedan verkan
härrörer af attraction, och denna ökas efter ytan, som
vidröres. I almänhet synes en kropp vara olöslig,
när den fodrar mycket mera vatten, än som på en
gång kan omgifva honom. Värma är andra
omständigheten, som lättar uplösning, dels genom kroppens
utspänning och lönhålens utvidgning, så at vatnet
bätre intränger och råkar mera yta, dels genom
större flytaktighets åstadkommande hos menstruum, hvars
verkan äfven förstärkes efter värmans olika grader.
Således löser ljumt vatten mer än kallt, o. s. v. 100 grader
äro dock det högsta et öpit vatten antager, och
almänneligen räknas för olösligt, hvad som icke derigenom
angripes, ehuru mångfaldigt mera kan uträttas genom
eld, om kärlen äro fullkomligen täpte. I anledning
af alt detta är klart, at ämnen kunna vara saliniske,
utan at de medelst vanliga utvägar låta lösa sig, jag
har äfven i V. Ac. Handl. 1773, och Jordklotets
Physiska beskrifning bevist, at kalk, hvit magnesia, kisel,
m. fl. äro verkelige salter; men icke dess mindre kunna
desse bibehållas under namn af jordarter, om allenast
vissa gränsor utstakas för lösligheten. Af alla de
kroppar, som ostridigt räknas för salter, är ingen, som
fodrar öfver 200 gånger sin tyngd af vatten, man
kunde derföre hänföra alla svårlöstare til jordarter. Namn
göra i sig sjelf ingen ting til saken allenast de rätt
förstås, och ehuru progression från större til mindre
löslighet gör en sammanhängande kedja af alla til sin
natur rätteligen bland salter räknade ämnen, så kunna
likväl artificielle afsöndringar tillåtas, och äro äfven
ofta nyttige, at lätta känningen.

§. 2. Salter kunna indelas i två
Hufvudclasser, af hvilka den förra innebegriper dem,
som bestå af bara salt, och til den senare
föras de, som dessutom hysa någon annan
inblanning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free