Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 1. Om Salter i almänhet (§§. 1-7)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upkomma ock deraf treggehanda särskilte föreningar, af
hvilka de kunna kallas Syrlige medelsalter, som hålla jord
eller metall til viss mängd löst i syra; de Alkaliske,
som ega alkali til menstruum; och de Neutrale
medelsalter, som hysa något neutral-salt innerligen
förbundit med jord eller metall. Exempel af alla slagen
skola i det följande anföras.
§. 5. Under sura salter räknas 1:o de,
som bestå af syra med jord, antingen
metallisk, då deraf upkomma vitrioler, eller lera,
då deraf alstras aluner; 2:o de, som utom
syra hysa phlogiston, såsom sal volatilis
succini, och de så kallade Essentiele salter,
hvilke äro sammansatte af syra, jord och
phlogiston.
Anm. Auctor tyckes här kalla alla syrors mättade
föreningar med metaller för vitrioler, och med lera för
alun-arter, ehuru dessa namnen med skäl egenteligen
brukas, då syran är vitriolisk.
De essentiele salter, som vi något närmare känna,
såsom Tartarus och Sal acetosellæ, bestå af alkali fixum
vegetabile med mer syra, än til mättning fordras, och
hysa näpligen jord, då de äro fullt renade.
§. 6. Til medelsalter af andra classen
höra de, som bestå af syra, mättad med
alkalisk jord.
§. 7. Alkaliske af samma class kallas de,
som hysa jord uplöst i alkali.
Anm. 1. Alkalier angripa ej allenast en del jordarter,
utan äfven åtskilliga metaller och gifva dermed i vissa
händelser sköna crystaller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
