Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 2. Om Syror (§§. 8-30)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af en stenretort, som fylles til hälften eller
högst två tredjedelar, luteras eller fastklistras
vid en recipient, lägges i vindtugn och
ganska varsamt upeldas. Här, så väl som til
alla frätande syror, klappas ägghvita och
deruti sicktas tillika osläckt kalk, at det blifver,
som tjock välling, hvilken strykes på långa
tvär hands breda rimsor af gråpapper eller
lärft, och dermed luteras. Somlige inmänga
med kalken lika mycket colcothar eller til
hvithet calcinerad vitriol, hvaraf fås det så
kallade lutum sapientiæ. 1 del fransk lera
samt 2 delar tegelmjölk, arbetade til deg med
vatten, brukas ock vid dylike tilfällen.
c) När retorten blir het fylles
recipienten med hvit rök och någon phlegma går
ännu öfver, men då elden efter hand
börjar vinna högre grad, öfvergår tillika
någon syra, som för vatnets skull är helt svag
och kallas spiritus vitrioli. Sist kommer
vitriols oljan, hvaraf recipienten blir het och
ej förr kallnar, än alt öfvergående uphörer.
Då kärlen efter afsvalning öpnas finnes uti
recipienten en tjock mörkbrun vätska,
bestående af syra, vatten och phlogiston.
Lämningen uti rerorten är röd och kallas
colcothar vitrioli: om den med vatten utlakas och
sedan evaporeras fås et fint salt, som brukas
til vomitiv. Den edulcorerada jorden plägar
gifva 45, 50 och ibland öfver 60 procent järn.
d) Grön vitriol består af syra, vatten
och järn. Genom calcination afsöndras en
stor hop vatten, som annars skulle utspäda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
