Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 2. Om Syror (§§. 8-30)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med stark eld, i synnerhet i järnretort, släpper sin
syra. Med hvit arsenik, sal sedativus och acidum
urinæ utdrifves den, ja Hr. Marggraf har funnit, at
10-12 delar saltsyra kan med tilhjelp af eld
decomponera 1 del saltpeter, hvilket är så mycket
besynnerligare, som stark saltpetersyra 2 delar, och af
svagare 8, utdrifver syran af 1 del koksalt.
§. 21. Somlige påstå, at saltpeter-syra
med fetma blandad förbytes til vitriolisk, och
skall det bäst ske med terpentin, men, då
desse ämnen förenas, upkommer ganska häftig
fräsning; och en gul, öfver dubbelt större
massa, ärholles, hvilken väl liknar svafvel til
färg, dock fräser endast utan at brinna, om
den kastas på upeldade kol, gifver ej heller
hvarken lukt af svafvel eller saltpeter. När
den destilleras med sand eller tegelstens mjöl
blir recipienten full af hvit rök, som har
egen besynnerlig luckt, äfven öfvergå vatten
och en svart olja med särskilt luckt, men
ringaste spor af svafvel finnes icke.
Saltpetersyran förlorar här alla sina egenskaper och
lämnar intet teken efter sig, liksom växtsyror,
hvilka af phlogiston kunna förstöras, ja af
blotta elden. Om något af denna upsvälda
massa rifves med hälften lutsalt, lägges i
digel och glöggas öfver eld, röker den starkt,
med samma luckt som förut, vill icke
särdeles låga eller gifva teken til detonation, utan
lämnar sluteligen en röd aska.
Om koksaltssyra.
§. 22. Denna kallas acidum eller spiritus
salis, och, då den drifves utur koksalt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
