Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 2. Om Syror (§§. 8-30)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saltsyra. När denna är dephlogisticerad löser den guld,
och troligen gör då acidum nitri i kungsvatnet
ingen annan tjänst, än at taga det bränbara från
acidum salis. Se Hr. Scheeles afh. i V. Ac. H. 1774
om Brunsten. Om knall-guld håller något acidum
nitri, skall i det följande undersökas.
III.) Förtager svärtan på bläck.
IV.) Attraherar starkt fucktighet,
hvadan uplösningar dermed gjorde gärna
deliquescera.
Anm. 3. Oacktad vitriolsyrans stränga attraction til vatten,
gör den dock ej deliquiscenta salter.
V.) Är af alla den flycktigaste, mäst
genomträngande och svåraste at innestänga.
Anm. 4. Så denna, som de föregående, röker, då den är
väl concentrerad, men röken synes endast, der
luften är fucktig.
VI.) Fräter föga huden, utan
conserverar och gör den tjock, borttager likväl
liktornar, om de ofta bestrykas, äfven kunna
ömkylde svulnader dermed läkas, men
kläderne böra achtas noga, emedan de starkt
angripas, i synnerhet linne. Annars brukas
denna syra i kyldrycker, släcker törst,
drifver urin och sten, är god mot förrutnelse,
äfven hetsig feber och päst.
At drifva syran utur koksalt medelst vitriols-syra.
§. 24. a) Koksaltet lägges i digel med
täckdigel öfver och utsättes för sackta eld,
så börjar saltet hoppa och spraka, hvilket
påstår så länge något vatten är quar.
Detta kallas decrepitera. När det är förbi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
