Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 2. Om Syror (§§. 8-30)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om Syror. §. 30.
altid blandad med mycket vatten, och et med fetma
förmängt extrativt våsende. At få den ren och stark
brukas åtskilliga utvägar, säsom frost, hvarigenom
aquosum går til is och efter hand ofskiljes;
destillation, emedan vatnet är något flycktigare, än syran,
men skilnaden är så liten, at ändamålet på detta sätt
ej fullkomligen stär at vinnas: mättning med alkali
firum eller någon metall, utur hvilka förbindelser
sedan hälst med vitriolsyra i destillation öfverdrifves en
ganska skarp syra. Denna uti sin högsta renhet har
ganska genomträngande flycktighet, är skarp och
frätande, coaguleras vid 12 til 15 gr. köld, samt
antändes orh brinner lätteligen, då den förut fådt
kokhetta. Ättika tyckes således vara en nunder
fermentation subtiliserad och med spirituosnm vini innerligen
förbunden syra. SrAHL har under digestion ärhollit
ättika, på åtskilliga sätt, ibland andra af citronsyra,
mättad med kräftstenar och utspädd med spiritus
vini: det lyckas äfven med vegetabiliske slemarter, med
gummi arabicum, med vinstenssyra, m. m. då dertil
sättes spiritus vini och lämnas någon tid at stå, ja
Hr. ScurkLE har haft lika framgång, då gelatina
cornu cervi härtil brukas. Ämnen, som icke hålla
spirituosam, eller sjelfva kunna under digestion
genomgå första gäsningsgraden, måste nödvändigt äfsattet
med spiritus vini, om deraf Tkall blifva ättiks.
Anm. 4 .. Auctor nämner icke någon af de syror ; sor
— i Djurriket. Vi känne ej heller mer, än två,
nemligen den, hvilken människo-urin hyser, och den,
som träffas uti myror. Den förra är utmärkt för sin
förmögenhet, at med phlogiston alstra en art svafvel,
som plägar kallas phosphorus urinæ. Srant trodde,
at den var et något förändrat acidum salis, men ju
närmare man lärdt känna henne, dess mindre trolig
blifver denna gissning. Til äfventyrs kommer denna
med vegetabilier in uti djur, ty den finnes
verkeligen i växt-riket mer, än man almänt tror, men
imedlerlid bär den namn af acidum phosphori eller acidum
urine. Myre-syra liknar ganska mycket ättika, men
Hr. MAaRGGRAP har funnit deras förhollande olika med
järn och zink, utom andra skiljaktigheter. Amn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
