Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 3. Om alkaliska salter (§§. 31-49)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 33. Om alkalista salter. 539
I:o At præcipitera Mercnrii sublimati
corrosivi solution röd.
Ånm. 1. Om alkali vegetabile är aldeles mättadt med
luftsyra blir præcipitatet hvitt. At vinna med
säkerhet slik mättning är icke nog, at låta alkali anskjuta
(anm. 4. ), sådane erystaller hålla ännu något
caustikt och göra derföre dels hvitt, dels brunt
præcipitat, men pulveriserade, som några dagar legat i öpen
luft, åstadkomma de helt och hållen hvit fällning:
sådane blåna papper målade med fernbock eller lacmus,
men brunska trögt gurkmeje-gult.
II:o At ändra kopparvitriolsfärg frän
rönt til blått, då koppar præcipiteras.
Anm. 2. Alkalier angripa koppar med blå färg. Seö§. 84.
III:o Löses per deliquium.
Anm. 3. Det, som är rent eller caustikt, attraherar utaf
luftkretsens fucktighet så mycket, som til uplösning,
fodras, men crystaller fucktas ej: jag har ännu quar
sådane, som oändrade stådt 6 år i oeldat rum.
IV:o Crystalliseras ej per se.
Anm 4. Caunttikt anskjuter ej, men får det länge stå i
öpen tuft, eller en vplösning mättas annars med
luftsyra, ärhållas vackra erystaller i 4sidiga prisiner,
hvars spitsar bestå af a plana, upstigande i form af
tak från motsatte hörn: 100 delar håtlla på sin vikt
20 luftsyra, 42 alkali och 38 erystallisations vatten.
V:o Utdrifver genomträngande urineus
luckt af de ämnen, som hålla alkali volatile.
VI:o Blifver genom långsam stark eld
mycket frätande, och sinakå äfven strängt
lutaktig obränd.
Anm, 5. Elden afdrifver nftsprar, hvarmed lutsalt
vanligen är hbelastadt, och i samma mon, som den af.
skiljes, återvinner det sin naturliga skärpa, samt
kallas caustikt, när det hunnit så befrias, at det ej
vidare med syror fräser. Se §. 8. anm. I.
(C4 VI:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
