Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 3. Om alkaliska salter (§§. 31-49)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 34. Om alkaliska salter. n gs3
Hvad, som i askor kallas koksalt, är ofta Sal
digestivus Sylvii. Tartarus vitriolatus är understundom sä
ymnig, at den utgör J af vickten: den kan til större
delen afskiljas, om lutningen sker med kallt vatten och
litet i sänder.
§. 34. I stort beredes pottaska på
följande sätt.
a) Brännes ved i stor grop til aska,
sedan lägges af denna och ny ved hvarftals
(Stratum supra stratum) i bål och brännes.
Stockarne fucktas litet förut, at askan ej må
affalla. Askan stratificeras åter med ny ved
och brännes, hvarmed fortfares 2-3 gånger,
då askan omsider blifver helt hård och
gifver mera salt, emedan ju mera den brännes,
dess mera fetma afskiljes, och dess mer salt
släpper den från sig.
b) Askan föres sedan til raffiner-huset,
lägges i kittel med koleld under, varmt vatten
slåö på, aftappas sedan, inkokas til torrhet och
lämnar en brun massa, som i enkom inrättad
ugn calcineras,
Anm. 2. Lutens inkokning i järnpottor tyckes hafva
gifvit anledning til namnet Pottaska.
e) Preussen tilredes så kallad Blaue
krone, och är ej annat, än en calcinerad aska,
utan föregången utlutning. Den ser blåaktig
ut, samt hyser mycken jord och orenlighet.
d) Utlakad aska efter pottsjuderi brukas
vid glasbruk med gemen sand til grönt
bouteille glas, äfven i saltpeter lador, at fästa
saltpeter syran.
e) Prof af god hvit pottaska är, at præ-
) cipl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
