Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 3. Om alkaliska salter (§§. 31-49)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 36, 37. on alkaliska salter. 47
Man kan ock smälta nitrum i digel och
derpå småningom kasta kolen, alt som de
brinna ut. Kol tyckas således holla et
kraftigare bränbart väsende, än fufvel, af
hvilket fordras mera til decomposition och
dessutom altid smältning öfver eld.
b) Efter afbränningen, hvilken kallas
detonation, bör massan antingen strax
söndermalas och täpt förvaras, eller lämnas at
deliquescera, då den efter filtrering kallas
liquor nitri fixi, jämväl alkahest Glauberi,
varande ganska skarp och genomträngande,
dock utan, at, som han mente, göra tjänst för
menstruum universale. Rent alkali fås ock
af detonerade massan, om vatten slås derpå,
upkokas, silas och afdunstas til torrhet.
Skulle koksalt vara tilstädes kan det finnas på sätt,
som förut är nämnt (§. 33. e). .
e) Sjelfva detonation beror af
saltpetersyran, som medelst phlogiston förbrännes.
Anm. Här upkommer et Sulphur nitrosum, som så fort
det alstras äter strax tändes och afbrinner, hvarunder
syran aldeles förstöres, som kan inhämtas af celyssus
nitri, eller den vätska, som samlas, då saltpeter
bringas til detonation uti slutna kärl.
At draga alkali ficum utur vinsten och saltpeter tillika.
§. 37. Bägge ämnena malas och blandas
i olike proportioner efter särskilta ändamål.
a) Lika mycket af bägge, i järnpanna
upstapladt i conisk form, antändes vid
spitsen med gloödgat järn, då strax detonation
börjar och går efter hand til botten,
lämnan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
