Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 3. Om alkaliska salter (§§. 31-49)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§.37;38. ; Om alkaliska salter. 49
kaliska delen vitrificerar berg-och jordarter,
men ännn bätre är hvit fluss, blandad med
lika mycket röd vinsten, emedan den håller
mera bränbart: denna kan kallas Vinstens flusö.
Anm. 2. Om ämnena icke torkas förut, förloras i
detonation öfver halfva vickten. Auctor kallar Rå fluss
hvad nu i texten nämnes för Vinstensfluss, hvilket
senare namn jag trodt vara tjenligare, emedan det
förra brukas i annan mening af en del nyare auctorer.
Svart fluss håiler ymnigare alkali extemporaneum, än
lika vickt vinstens fluss, men denna senare eger
deremot mera tartarus, än den svarta, hvars tartarus ock
redan mistat i elden ansenligen af sin tyngd.
§. 38. a) Alkalia fixa utur aska,
saltpeter och vinsten befinnas alle af enahanda
beskaffenhet, då de äro renade, samt gifva
likadant oleum Tartari per deliquium.
b) De holla altid någon jord quar,
ehuru ofta de lösas, filtreras, inkokas och
calcineras, hvilken dock, om alkali med
acidum nitri mättas, faller til botten. Syran
kan väl sedan genom detonation afskiljas, men
då tilkommer äter jord af kolstybbe.
Anm. 1. Den jord, som alkali vegetabile släpper, är
kiselariad, och torde antingen i sjelfva växten varit
derof på våta vägen uplöst, eller ock i bränningen der-
med blifvit förenad. Den släppes efter hand, i syn-
n rhet om alkali är löst i mycket vatten, och får med
stor yta stå i fri luft: det är en præcipitation genom
luftsyra.
ce) Fetma i alkali förbrännes lättast
genom tilsats af litet saltpeter eller dess syra,
allenast noga passas, at icke mer tilkommer,
än som kan forstöras. I glassatser är det
dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
