- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
51

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 3. Om alkaliska salter (§§. 31-49)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§5. 38, 33 Om alkaliske salter. 51

Anm. 4. At alkali fixum finnes i vinsten til samma mångd
och beskaffenhet, som efter bränning, kan genom för-

sök lätteligen finnas, ty det låter medelst
mineral-syror afsöndra sig, som Hr. MARGGRAF lärdt , dock fodras
mycken syra til tullkomlig decomposition. Aldra
fortast går det genom dubbel frändskap. Hr. MONNET
nytiar härtil quicksilfver solution: metallen förenar sig
då strax med acidum tartari, utgörande et ganska
svårlöst salt, som genast nedfaller, hvaremot alkali tartari
förbinder sig med saltpeter-syran och gifver
fullkomligt nitrum prismaticnn. Då man förut vet, huru
mycket alkali är i saltpeter, samt til fullo verkställer
vinstens decomposition, är lätt, at uträkna mängden
af alkali i viss vickt vinsten, som ock aldeles träffar
in med utslagen efter bränning. Emedan dessutom
tartarus kan regenereras af alkali vegetabile och
vinstens-syra, så är alt rum för tvifvelsmål i detta mål
undanröjt.

g) Alkali fixum vegetabile brukas i
Medicin, färgeri, glasmakeri, såpsjuderi och til
fluss i Proberkonsten, emedan det tvingar
strängsmälta ämnen til flytning.

Om alkali minerale.

§. 39. Detta visar, utom de allmänna
egenskaperne (§. 31.), följande
I:o Crystalliseras lätteligen per se.
Anm. 1. Dock ej utan luftsyra. Crystallerne äro
10-sidige, eller alunformige med 2 mycket afhuggna
spitsar tvärt enot hvarandra: endast föö *f deras vickt
är luftsyra, hvadan de ej kunna bringas at
præcipitera mercurius sublimatus hvit.
II:o Vitrar i luften til mjöl.
Anm. 2. Detta kallas fatescera och kommer af
erystallisations vatnets bortgäång.
III:o Antager i förening med acidum
nitri cubisk skapnad.
t Da Amu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free