- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
53

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 3. Om alkaliska salter (§§. 31-49)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§. 40. Om alkaliska salter. 53

växter, men som desse icke hälla lika mycket och
lika rent alkali, så upkommer stor skiljaktighet i
Sodan. Den alicantiska från Spanien räknas almänt för
bäst, brännes af Salsola Soda Linn., hbäller föga
koksalt, samt är fri från svafvellefver, tartarus vitriolatus
och alkali vegetabile: denna kommer sällan til oss.

Annars brännes af Salsola kali, Salicornia europæa

(som vid Östersjön är herbacea, men vid Medelhaf-

vet fruticosa,)), m. fl. Den sämsta är gemenligen Son.

de de Varech, som i Piccardie, Normandie och
Flandern brännes af Fucus viciculosus, håller mycket
hepar, koksalt, tartarus vitriolatus och alkali vegetabile.

Rent Soda-salt i erystaller 1oo delar holla alkali

20, luftsyra 16 och vatten 64.

b) Sodan består af salt, jord och litet
svafvel. OÖrterne af hvars aska den beredes,
växa vid hafvet, utur hvars salta vatten de
utan tvifvel ärholla både alkali och syra.

Anm. 2. Sal sodæ finnes redan i växternas saft, innan
de brännas, som Hr. MONTETS försök intyga, och
ännu är ovisst, om dess mängd i bränningen ökas
af decomponeradt koksalt. Hr. Do Hamets försök
med Salsola kali äro märkvärdige: han har sått den
långt ifrån hafvet på saltfri grund, och sedan i askan
efter upvuxna stånden funnit alkali vegetabile, hvilket
ej skall hända, då den vuxit vid hafvet. Frön af
första årets skörd har han åter sått på saltfri grund och
tyckt alkali vegetabile visa sig ymnigare i andra ärets
afvel. Mon alkali minerale på detta sätt kan omsider

i dem aldeles försvinna? Eller endast til viss grad för-

minskas? Det förtjänte visserligen utrönas.

e) At nu utur sodan draga alkali males
den, slås genom durchslag, lägges i panna,
tämmeligen mycket vatten pågjutes och
afkokas inemot hälften. Sedan aflyftas
pannan, ställes i ro, at det tjocka må sätta sig,
filtreras, utdunstas til hinna, afhällas i glas-

D3 kärl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free