- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
64

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 4. Om Neutral-salter (§§. 50-70)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

64 Om Neutral-salter. §§. 50,51.

tige, nemligen det förra, at utmärka föreningar
imellan syror och alkaliska sllter, samt det senare til
beteknande af egentelige salters förbindelser med
jordarter eller metaller.

: Det var ej i auctors tid bekant, at vissa
sammansätningar af bägge slagen väsenteligen kräfva
öfverskott af någondera ingrediensen. Renad vinsten och
Tartorus Tartarisatus hafva åtskillige olika egenskaper
((5§§. 63, 66), så at de i Pharmacien anses för helt
särskilte, men til sammansätningen är ingen annan
skilnad, då bägge äro aldeles rene, än at
vinstenssyran i det senare är jämt mättad med alkali vegetahi-

le, hvoremot i den förra är visst öfverskott på syra.
Borax åter hyser öfverskott på alkali, och får heltannat
lynne, när det med sal sedativus mättas. Man eger
således full anledning, at skilja neutral-salter uti
fallkomlige, som äro folle mättade, och ofullkomlige,
som väsenteligen kräfva något vist öfverskott.

§. 51. Då alkaliskt salt uplöses och ry.
pes uti syra, sker a) stark frälning.

Anm. 1. Denna rörelse märkes icke, aå fullkomligen
caustike eller rene alkalier brukas, men äro de
förente med mer eller mindre luftsyra, utdrifves denna af
alla andra hittils bekanta syror , såsom starkare, och,
emedan den i afskiljningsmomentet blifver fri srn
törening, ytrar sig strax dess spänstighet, och hon
måste, enligt hydrostatiska lagar, upsimma genom den
tyngre syran i form af luftbl åsor. Häraf upkommer
nödvändigt skumningsrörelse, hvilken kan kallas
fräsning (effervescentia ), men får orätt namn af gäsning
(fermentatio), som är helt annan förrätning.

Ju närmare det lider til saturations

ä incten, dess häftigare är invärtes rörelsen.
Anm. 2. Satureradt eller mättadt säges et egenteligt salt
rara, när det ej kan uplösa mera af et annat ämne.
Denna mättning är antingen absolut, då det ej kan
vidare angripa något annat ämne, eller relativ, som
endast har afseende på någon viss materia. Denna
skil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free