Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 4. Om Neutral-salter (§§. 50-70)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 51t. Om Naeutral salter. 71
Urin-syra,
med alk. veg. mättad, gifver Alk. veg. phosphoratum.
- -min. - -Sal perlatus.
. -vol. - - Alk. vol. phosphoratum.
Myre-syra,
med alk veg. mättad, gifver Alk. veg. formicatum.
. -min. - - Alk. min. formicatum.
e . vol. - - Alk. pol. formicatum.
Imperfecti duplices,
Arsenik syra i öfverflöd med alk. gifver Sales arsenicales.
Vinstenssyra i öfverflöd med alk. veg. gifv. Crystalli tartari.
Alkali. min. i öfverflöd med Sal sedativus gifver Borax.
Perfecti triplices.
Vinstens syra med både alk. v. och m. gisv. Sal. Seignetti.
Drin syra med både alk. m. och vol. gifv. Sal microsm.
Alla nya namn i denna tafla äro med cursiv
utmärkte, men sådane äro endast satte för dem, som icke
ega något förut almänneligen vedertagit.
Anm. 9. Det är bekant, at då flere salter äro
blandade i sanma vatten, fär man vid evaporation åter en hel
hop af dem skilda ifrån hvarandra, det är dock
naturligt, at falla på den tankan, at desse, så völ som
andra ämnen, attrahera hvarandra med en determinerad
kraft, hvarat då följer, at proportionerad mängd af
dem förenas innerligen, utan at kunna genom
crystallisation åtskiljas. Rön och försök stadfästa denna
tanka, som framdeles vidare skall utföras, då jag hinner
til slat med den kedja af under sökningar, som
härutinnan är börjad. Imedlertid kan häraf inhämtas, at
tre-och flerfaldige salter äro talrikare, än man hittils
trodt, ja en stor del moderluter, som efter vissa salters
anskjutning ärhålles, äro af slik beskaffenhet. Häraf
förstås ock, hvarföre vatten, som är mättadt med et
salt, kan dock lösa andra. Om t. e. vatten ar
mättadt med saltpeter, kan det sedan lösa en hop koksalt,
och när det ej förmår taga mer häraf åt sig, kon det
äter lösa en portion saltpeter. Dylikt synes härröra af
saltens förmäga at uplösa hvarandra. Man har trodt, at
Edå myc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
