Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 4. Om Neutral-salter (§§. 50-70)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 55 Om Neutral-salter. 77
gick mycket längsammare med A, hvaruti ock
crystaller til en del formerades på ytan och voro mindre,
än i B. Efter 2 timar afhällades luterne och
inkoktes til samma märken, som förut, hvarmed sedan
på iika sätt fortfors, så länge något var quar. När
sluteligen all saltpetern utur A och B vägdes, fants
den senare 2 procent tyngre, hvilket troligen härrört
af inneslutit vatten under hastig erystallisation.
Rymderne af A och B fullkokte vore inbördes ungefärligen,
som 100 til 68.
d) Nitrum fås sällan rent från koksalt.
Det mästa afskiljes sålunda, at saltpetern
uplöses i vatten, inkokas ad pelliculam och
afhällas til crystallisation, då koksaltet först
anskjuter, men, när solution blifvit ljum,
afhällasi annat kärl, hvaräst saltpetern crystalliserar
sig, hvilken å nyo uplöses, och endast
inkokas tils en droppa på kallt järn visar
strålar, så blir i luten det mästa koksaltet quar,
dock kan det vundna saltpetret holla ännu
3-5 lod på 100 skålpund. Luten, som
öfrig är, kokas up och sättes å nyo til
anskjutning, då mera nitrum fås, ty koksaltet
fodrar större evaporation, men på detta sätt
går mycket förloradt.
Anm 4. Saltpeters och koksalts olika uplösning efter
skiljaktig hetta gifver bequämlig utväg, at skilja dem
til stor del ifrån hvarandra. Vatten, som vid 15 gr.
jöser 1 del af det förra, tager vid kokhetta til sig 4,
hvaremot för det senare skilnaden allenast blir sö5.
Om således! af lut, som holler lika af hvardera saltet,
och i medelvärma är mättad, bortkokas , så
afsöndras härunder genom crystallisation inemot å af
koksaltet, utan at något saltpeter anskjuter. Detta är en
approximations method, som ouphörligen minskar
koksaltet, dock blir deraf altid nägot quar.
e) Vil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
