Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 5. Om Medel-salter (§§. 71-165)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
114 Om Medel-sater. §§. g5, 36.
51 ällå : ; .
ken, om järn tillägges vid nytjandet, gör mer
gagn, än af vigten bör väntas.
Kopparsmitta röjes strax, om vitriolen vätes och
strykes på blankt järn.
Grön vitriol calcinerad til rödhet kallas
colcothar vitrioli, äfven Crocus martis
adstrinens, och är godt stypticum eller
blodstillane medel. Slås derpå spiritus salis dulcis fås
en gul tinctur, som utgifvits såsom god at
styrka svaga viscera, men vår tids Medici neka
det och påstå den dessutom vara högst
skadelig för lungorne: kallas Tinct. martis aurea.
Anm. 100 delar grön vitriol i friska crystaller holla
vid pass 52 vatten, 16 syra och 32 järn, som något
blifvit dephlogisticeradt. At en hop phlogiston
under uplösningen afföndras kan nogsamt inhämtas af
de antändeliga ängor, som upstiga, dock är ännu nog
quar, at både fullt lösas i syror och dragas af
magneten, sedan præcipitation skedt med alkali, samt
fällningen blifvit tvättad och i slutit kärl torkad, ja
saltpeter-syra, som slås derpå, böriar strax gifva röd rök.
Sjelfva vitriolen, hollen utmed en lång och quick
magnet-nål, drager den utur sia ställning, dock nästan
omärkeligen. 1 lod järn gifver under uplösning i
vitriolsyra 207 geom. cubic tum antändelig luft. Zink
fäller järn utur solutioner, gjorde med syra. Hr. DE
LA FOLLIE har smält coleothar vitrioli med hälften så
mycket bränd kalk och deraf fådt en hård svart
massa, som röjde tydelig polaritet vid en magnet. nål, men
den drog ej filspån.
At tilreda grön vitrial af Svafvelkis.
§. 86. a) Kisen slås i små stycken,
lägges i digel, som väl tilsmetas, insättes i
äskja och holles i eld tils ingen rök mer mär-
kes. Sedan kisen kallnat lägges den i
järnpan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
