Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 5. Om Medel-salter (§§. 71-165)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
122 .n . Om Medel-salter. §§. 95, 96.
På aporheken plägar efter full bränning
deraf abstraheras destillerad ättika 7 gånger,
och sedan äfven så ofta spiritus vini rectif.,
då färgen blir högre och kallas aurut
horizontale eller Arcanum corallinum Paracelsi, samt
räknas for bätre och lindrigare. Gemenligen
göras dock ej så många destillationer.
Anm. 2. Om acidum salis slåå på denna röda
quicksilfver-kalk, blir den först hvit och uplöses sedan fullt:
vitriol-syra gör den ock hvit, eller förvandlar den til
vitriol, ty om vatten efteråt påslås ärholles Turpetum
minerale: likeledes förbytes röda färgen til hvit af
alkali volatile: saltpeter syra uplöser den fullt.
Som quicksilfrer mycket figeras af saltpeter-syra
trodde Alchemisterne genom uprepade abstractioner
kunna bringa det til guld, och Sriviusförsäkrar, at
det lyckats. När quicksilfret blifvit på åfvannämda
sätt väl dephlogisticeradt, låter det i destillation ej
reducera sig utan tilsats: Hr. BauME har funnit det
sublimeras med tilräcklig hetta och gifva rubin-röda cur
biska erystaller,
c) Om 8 delar quicksilfver lösas i
skedvatten och 1 del koppar särskilt, samt sedan
blandas och utdunstas til torrhet, fås grönt
pulver, som under namn af Mercurius
præcipitatus viridis brukas enot Gonorrhoca, i
synnerhet virulenta. Alt som elden drifves
ändras färgen. Då mycket syra är quar, är det
helt grönt, men med mindre hvit, samt
änteligen brunt, om det mästa fördrifves.
§. 96. Bly solveras af saltpetersyra både i
metallisk-och kalkform, samt anskjuter i
hvita crystaller, som ega söt adstringerande smak
och lösas i vatten. De äro således en art
saccharum saturni, hvilket namn annars
egenteligen tilhörer uplosningen med ättika. Aun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
